Stefan Liv

Jag fick en chock igår när min granne berättade att Stefan Liv är död.

Jag fick ont i magen & kände mig ledsen.

Det känns så overkligt. Flygkrasch.

Vad jag har läst & sett på matcher, så var Stefan en mkt omtyckt person.

En som gjorde andra människor glada. Underbart med sådana personer.

Han var så ung. Hade precis gift sig. Verkade lycklig med det han hade i sitt liv.

Konstigt att man kan känna en sådan sorg fastän man inte kände honom.

Det kom tårar i går. Skäms inte för det.

Tänker på hans fru & två kids. Hans vänner & anhöriga.

Jag får även en tankeställare att vara tacksam över det jag själv har.

Vara rädd om sina nära & kära.

Jag hoppas Stefan, att du håller igång med dom andra där " uppe " med ditt glada &

spralliga sätt :-)



Mitt i eländet så fick jag glädjas också. Åkte till Jkpg för att träffa dottern & " Guldklimpen "

Kevin.

Han slängde sig om halsen på mig, när jag dök upp hos dem.

Underbara lilla härliga Kevin. Pratar som tusan. På BVC sa dom att han är som en 5 åring i

talet & kan så mkt. Räkna, färger & berättar i meningar om olika saker.

Man kan inte bli annat än stolt som mormor.

Åkte hem till Vmo.

I kväll ska jag få träffa min älskling. Känns både pirrigt & nervöst,,,,,,,,,

En vecka sedan sist.

Kram

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0